Behörighetsvillkor och utnämningsgrunder (nya)

Obs! Urvalskriterierna för tingsnotarier har reviderats. De nya urvalskriterierna nedan kommer att tillämpas vid val av tingsnotarier till tingsnotarietjänster som inleds 1.1.2027 eller senare. Om du letar efter de gamla urvalskriterierna kan du hitta dem här.

Domarutbildningsnämnden utnämner tingsnotarier (domstolspraktikanter) till en tingsrätt, en hovrätt och en förvaltningsdomstol för en viss tid som motsvarar praktikperioden.

Till tingsnotarie kan enligt 3 kap. 2 § i lagen om domstolspraktik den utnämnas som har avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som har de personliga egenskaper som behövs för rättskipningsuppgifter samt lämplighet för rättsliga avgöranden.

På behörighetsvillkoren avseende tingsnotariers språkkunskaper tillämpas vad som föreskrivs i 10 kap. 9 § i domstolslagen om behörighetsvillkor för domare. Vid tvåspråkiga tingsrätter kan det för att trygga de språkliga rättigheterna finnas tingsnotarietjänster där de som utnämns ska ha sådan språkkunskap som avses i 10 kap. 10 § 1 mom. i domstolslagen.

Domarutbildningsnämnden fastställer de riksomfattande urvalskriterier som gäller antagningen av domstolspraktikanter, dvs. tingsnotarier, och som preciserar utnämningsgrunderna och urvalskriterierna i lagen. Vid urvalet iakttas ett poängsättningssystem. Sökandens studieframgång, genom studier eller på något annat sätt påvisad juridisk kompetens och arbetserfarenhet poängsätts enligt de grunder för poängsättning som beskrivs nedan.

Studieframgång

För medeltalet av vitsorden i rättsnotarieexamen (RN) ges poäng enligt följande:

2,50–5,00 = 2,5–5,0 poäng
under 2,50 = 0,0 poäng.

Om medeltalet av vitsorden i rättsnotarieexamen är 2,50 eller mer, avrundas det till en decimals noggrannhet och ges ett poängtal som motsvarar det avrundade medeltalet. Om medeltalet är mindre än 2,50, ges inga poäng.

Som medeltal för vitsorden används medeltalet som antecknats på examensbetyget eller dess bilaga. Om den läroanstalt som utfärdat examensbetyget inte har antecknat medeltalet av vitsorden på examensbetyget eller dess bilaga beräknas det som ett viktat medeltal enligt följande: I beräkningen av medeltalet inkluderas alla studieprestationer på högsta kursnivå som ingår i rättsnotarieexamen och som antecknats på examensbetyget eller dess bilaga, med undantag för studieperioder som inte har bedömts eller som endast har bedömts på skalan godkänd eller underkänd. Det viktade medeltalet beräknas så att vitsordet för varje studieprestation som beaktas multipliceras med sin egen viktkoefficient, produkterna adderas och summan divideras med summan av viktkoefficienterna. Som en egen viktkoefficient för vitsordet används det antal studiepoäng som antecknats i examensbetyget för studieprestationen i fråga eller i bilagan till det eller motsvarande tal som beskriver studieprestationens omfattning, såsom antalet studieveckor.

Vid poängsättningen av medeltalet av vitsorden används vitsord enligt bedömningsskalan 0–5. Vitsord som getts enligt någon annan bedömningsskala än 0–5 ska omvandlas till skalan 0–5 så som beskrivs nedan.

För vitsordet av juris magister-avhandlingen (JM) ges poäng enligt följande:

Bedömningsskalan 0–5:

5 = 5,0 poäng
4 = 4,0 poäng
3 = 2,0 poäng
övriga = 0,0 poäng.

Bedömningsskalan I–L:

L = 5,0 poäng
E = 4,0 poäng
M = 2,0 poäng
övriga = 0,0 poäng.

Bedömningsskalan 4–10:

10 = 5,0 poäng
9 = 4,0 poäng
8 = 2,0 poäng
övriga = 0,0 poäng.

Vitsord för avhandlingen som getts enligt någon annan bedömningsskala än ovan nämnd bedömningsskala omvandlas till skalan 0–5 så som beskrivs nedan och ges efter omvandlingen poäng enligt bedömningsskalan 0–5.

Vitsorden omvandlas till bedömningsskalan 0–5 enligt följande:

A (Excellent), 3+, 3, 3-, L, SCLA, ECLA, ET, utmärkt = 5
B (Very Good), 2.5, 2+, MCLA, berömlig, mycket bra = 4
C (Good), 2, 2-, CL, NSLA, HT, god = 3
D (Satisfactory), 1.5, 1+, 1, LUB, A, TT, mycket nöjaktig, nöjaktig = 2
E (Sufficient), 1-, försvarlig = 1
F (Fail), underkänd = 0.

Arbetserfarenhet

För heltidsarbete som jurist ges poäng enligt följande:

36 månader eller mer = 7,0 poäng
30–35 månader = 6,0 poäng
24–29 månader = 5,0 poäng
18–23 månader = 4,0 poäng
12–17 månader = 3,0 poäng
6–11 månader = 1,5 poäng
under 6 månader = 0,0 poäng.

Som arbetserfarenhet beaktas arbetserfarenhet av arbete som jurist efter avlagd juris magisterexamen eller efter att motsvarande behörighet förvärvats fram till sista ansökningsdagen. Arbetserfarenhet som förvärvats mer än tio år före sista ansökningsdagen beaktas dock inte. Hela månader för vart och ett anställningsförhållande beaktas när anställningsförhållandets (arbetsavtalets eller tjänsteförhållandets) längd anges. Knappa månader beaktas inte. Anställningsförhållandenas längd räknas samman och de poäng som fås av arbetserfarenheten ges i enlighet med anställningsförhållandenas sammanräknade längd. För en period som understiger 6 månader ges inga poäng.

För deltidsarbete som jurist anses den tid som tjänsten har innehafts motsvara den andel av motsvarande heltidsanställning som motsvarar förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning. Om sökanden inte visar förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning ska deltidsanställningen inte beaktas.

För annat arbete än juristarbete ges inga poäng.

Genom studier eller på annat sätt påvisad juridisk kompetens

För juridiska påbyggnadsexamina (JD eller JL) ges poäng enligt följande:

juris doktorsexamen = 1,0 poäng
juris licentiatexamen = 0,5 poäng.

En sökande som har avlagt både en juris doktorsexamen och en juris licentiatexamen ges 1,0 poäng.

En doktorsexamen i juridik från Europeiska universitetsinstitutet (European University Institute, EUI) har samma verkan som en doktorsexamen i juridik som avlagts i Finland. En annan examen som avlagts utomlands har samma verkan som en examen som avlagts i Finland, om sökanden visar att den examen som sökanden avlagt utomlands har jämställts med en licentiatexamen eller doktorsexamen i juridik i Finland.

Intervju

En sökande kan kallas till en intervju. Om en sökande som kallats till en intervju inte infinner sig till intervjun eller om sökanden inte godkänns vid intervjun, kommer sökanden inte att väljas ut för domstolspraktik.

För intervjun ges inga poäng.

Regler för jämna poäng

När flera sökande har samma poängtal och de alla inte kan väljas, placeras de i ordningsföljd utifrån

I) prioritetsordningen för ansökningsobjektet i fråga
II) poängtalet för arbetserfarenhet
III) poängtalet som erhållits för vitsordet i avhandlingen i juris magister-examen
IV) medeltalet för vitsorden i rättsnotarieexamen
V) lottdragning.