Ett vittne får en skriftlig kallelse till rättegången.
Ett vittne ska inställa sig vid domstolen vid den tidpunkt som anges i kallelsen, om hen inte har något sådant hinder som gör det omöjligt för hen att infinna sig. Ett sådant hinder kan vara t.ex. sjukdom eller avbrott i den allmänna trafiken. Beslut om huruvida ett hinder är godtagbart fattas av rättens ordförande. Den som kallas för att vittna ska alltid på förhand meddela om hindret. Anmälan ska göras till rättens ordförande eller till den person på vars begäran vittnet har kallats till rätten. Om det finns en sjukdom som utgör ett hinder, ska vittnet lämna ett läkarintyg till dom-stolen.
Om ett vittne inte infinner sig i rätten och inte har någon godtagbar orsak till sin frånvaro, föreläggs vittnet att betala vite, vars storlek anges i kallelsen. Det kan också bestämmas att ett vittne ska hämtas till domstolen på egen bekost-nad, varvid polisen kan ta vittnet i förvar för att hämtas till domstolen.
I brottmål är målsäganden och svaranden parter. Åklagaren kallas inte part.
Parterna i ett tvistemål är käranden och svaranden.
Vittnet är inte part.
Målsäganden är lika med brottsoffret.
Termen innebär att personen eller aktören i fråga ”äger saken”, dvs. har rättigheter (t.ex. äganderätt eller personlig integritet) som har kränkts genom brottet.
I brottmål är svaranden lika med den åtalade. Termen innebär att den berörda parten svarar på åtal mot hen.
I ett tvistemål är svaranden den person som svarar på yrkandena mot svaranden, det vill säga käromålet.
Käranden avser den som i ett tvistemål framställer yrkanden mot svaranden. Detta kan t.ex. vara ett ersättningsanspråk som grundar sig på avtalsbrott.
Genom vittnesförhör utreder domstolen vad som har hänt i ett brottmål eller ett tvistemål.
Genom att berätta vad du vet i saken och genom att svara på parternas frågor hjälper du parterna att nå ett rättvist och så väl informerat avgörande som möjligt.
Nej, det har du inte. Vittnen kallas att vittna vid vite, eftersom utredningen av saken är ytterst viktig med tanke på parternas rättsskydd. Därför är det inte möjligt att vittnande skulle kunna baseras på att vittnen vittnar enbart frivilligt.
Du kan inte vägra vittna, om du är ett vittne som åklagaren har åberopat i ett brottmål. Utredningen av brott är ytterst viktigt med tanke på såväl offrets som den åtalades rättsskydd, och därför är det en medborgerlig skyldighet att vittna. Ett undantag är till exempel att en nära anhörig till en part kan vägra vittna.
Ibland kan en av parterna i ett brottmål kalla dig att vittna för hens räkning. I tvistemål kallas vittnena däremot alltid parterna. I sådana fall kan du vanligtvis diskutera saken med den part som ber dig vittna. Men om en part anser att det är viktigt att du ska höras, kan hen begära att domstolen förpliktar dig att vittna, även om du själv motsätter dig det.
Du kan förbereda dig för vittnesförhöret genom att dra dig till minnes vad som hände. Det kan vara till hjälp att gå igenom saker och ting och gå tillbaka till eventuella kalenderanteckningar, meddelanden och bilder från tiden för händelserna.
Det är förståeligt att det kan vara spännande att vittna. Typiska omständigheter som orsakar spänning kan vara till exempel att det är fråga om en ny och konstig situation, att man möter andra parter och man kan vara spänd för hur man kommer att klara av situationen.
Dessutom kan du kontakta den tingssekreterare som behandlar ärendet (domstolens kontaktuppgifter finns i kallelsebrevet, var beredd att uppge ärendets ärendenummer), juristen för den part som kallat dig eller Brottsofferjourens vittnesstöd för att få ytterligare information.
Om du inte är säker på vad du ska höras om, kan du kontakta den domare som behandlar ärendet för ytterligare information (domstolens kontaktuppgifter finns i kallelsebrevet, var beredd på att ange ärendets ärendenummer).
Det betyder att åklagaren på basis av polisens förundersökning har bedömt att du har viktig information som är till nytta vid utredningen av ärendet.
Nej. I tvistemål kallas du av en av parterna. Då får du ingen separat kallelse eller något annat brev från domstolen.Ett undantag kan vara situationer där:
parten inte har vetat hur man kan nå dig eller inte har lyckats nå dig trots försök,
en part har begärt dig vittna, men du har motsatt dig, och då har parten begärt att domstolen ska förplikta dig att vittna.
I dessa fall får du vanligen en kallelse från domstolen.
Ja, det får de. Parterna har rätt att få veta vilka som vittnar i deras sak.
Om du är orolig för din personliga säkerhet, kontakta domstolen. Att vittna anonymt kan vara möjligt i vissa allvarliga brottmål (se Rädsla och hot).
Medverkande i en rättegång
På väggen i väntsalen finns dagens uppropslista, av vilken det framgår i vilken ordning målen behandlas. Eftersom det är svårt att uppskatta målens behandlingstid kan ett vittne bli tvunget att vänta på sin tur. Ibland kan behandlingen av ett mål ännu i detta skede behöva avbrytas t.ex. för att någon av parterna inte har kommit till platsen. En rätte-gång kan också återkallas om parterna når en förlikning i saken.
Vittnena inkallas till rättssalen vid namn. De är därinne bara den tid som det tar för dem att avge sina vittnesmål. Den allmänna principen är att ett vittne inte får höra vad de andra personerna som ska höras i bevissyfte har berät-tat. På detta sätt vill man garantera att berättelsen är tillförlitlig och bevisningen äkta och att sanningen kommer fram.
Innan ett vittne hörs ska domstolens ordförande fråga vittnet vittnets namn och vid behov försäkra sig om vittnets identitet. Vid behov ska ordföranden fråga om vittnet har hinder för att avge försäkran och om vittnet är skyldigt eller har rätt att vägra vittna.
När personuppgifterna har kontrollerats, avger vittnet försäkran. Vittnesförsäkran lyder som följer:
”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska vittna och säga hela sanningen i denna sak, utan att för-tiga, lägga till eller ändra någonting.”
Vittnet ska framföra sin berättelse muntligt. En tidigare berättelse (t.ex. till polisen) uppläses bara om den avviker från det som vittnet berättar i rätten. Åklagaren (i brottmål), parterna och rättens medlemmar kan ställa frågor till vittnet. Frågor ställs först av den part som har åberopat vittnet, sedan av motparten och till slut av rättens ordfö-rande.
Vittnet får inte utan tillstånd av rättens ordförande avlägsna sig från rättens sammanträdesplats innan målet är slut-behandlat.
Som vittne bör du berätta vad du vet och besvara de frågor som ställs till dig så bra du kan och kommer ihåg.Ditt ansvar består av två rättesnören:
Tala sanning
Dölj inte någonting
Det är naturligt att man glömmer detaljer med tiden. Som vittne räcker det att du gör ditt bästa. Om du inte minns något eller är osäker, kan du säga det öppet.
När du berättar ärligt vad du vet och vad du inte vet eller inte minns, har du gjort din del.
Det är bra att komma ihåg att ett vittne inte ansvarar för utgången av målet; domstolen ansvarar för att domen är korrekt. Parterna i målet, åklagaren och dessförinnan polisen svarar för att relevanta omständigheter utreds och att domstolen får veta dem.
Att vittna personligen är en stark huvudregel. Ett vittne kan dock under vissa förutsättningar höras per telefon eller via videoförbindelse, om det t.ex. på grund av ett stort avstånd är exceptionellt svårt att komma till platsen och det inte finns vägande skäl att förutsätta att vittnet är personligen närvarande vid domstolen.
Kontakta domstolen (kontaktuppgifter i kallelsebrevet) eller rättsbiträdet för den part som kallat dig för att utreda denna möjlighet.
Medan du väntar på din tur att vittna kan du tala med andra om du vill. Men diskutera inte händelser som du kommer att vittna om, så att dina minnesbilder inte påverkas.
Det är möjligt. Den tid som anmälts för dig är en uppskattning, och tidtabellen för rättegången lever ofta under dagen. Detta kan hända t.ex. om andra sammanträden på dagen eller hörande av andra vittnen tar längre tid än beräknat.
På plats är domstolens sammansättning, i brottmål åklagaren samt i de flesta fall parterna i målet och deras eventuella företrädare. Ibland är också en tingssekreterare närvarande.
Ibland kan det finnas vänner eller närstående till parterna i rättssalen.
Det kan också finnas annan publik, såsom studenter, journalister eller vanliga medborgare. Domstolens sammanträden är i princip offentliga, om det inte av särskilda skäl bestäms att de ska hållas hemliga.
När du har blivit inkallad går du in i salen där du först bekräftar din identitet och först sedan får du avge vittnesförsäkran, varefter rättens ordförande dirigerar dig till den plats som är reserverad för vittnet.
Vittnesförhöret inleds ofta med att åklagaren eller den part som åberopat dig ber dig berätta om dina minnesbilder med egna ord. Därefter ställs ofta preciserande frågor.
Den andra parten kan sedan ställa sina egna frågor till vittnet. Det kallas motförhör.
Därefter kan också domaren ställa frågor till vittnet.
När ingen har fler frågor är förhöret slut.
Till sist blir du tillfrågad om vad du önskar i vittnesarvode.
Det handlar till stor del om dramatisering och även om skillnader i rättskulturer. I Finland är situationen vanligen lugn och saklig.
I sista hand ska rättens ordförande se till att vittnet behandlas med respekt.
Vittnesförhöret spelas in så att rättens sammansättning och parterna vid behov kan återkomma till vittnesberättelsen för att försäkra sig om att de har förstått det som vittnet berättat på rätt sätt.
Undantag från skyldigheten att vittna
Det finns undantag från den allmänna skyldigheten att vittna.
Den som är nära släkt med en part i ett mål behöver inte vittna om inte hen själv vill det. Om vittnet har rätt att vägra att vittna på grund av nära släktskap, upplyser rättens ordförande vittnet om detta i början av hörandet.
Vittnet behöver inte avslöja sådant som kan leda till att åtal väcks mot hen själv eller mot en nära anhörig. Om vitt-net av denna anledning inte vill besvara en fråga, skall hen tydligt meddela domstolen detta. Rättens ordförande förklarar vid behov för vittnet när hen kan vägra att besvara en fråga.
Vittnet behöver inte heller avslöja affärs- eller yrkeshemligheter, om inte rätten särskilt förpliktar hen till det.
Även ett vittne som har rätt att vägra att vittna måste efter att ha fått kallelse alltid infinna sig i rätten, och den som samtycker till att vittna är skyldig att tala sanning på samma sätt som alla andra vittnen.
Att vittna är en medborgerlig skyldighet
Vittnet måste tala sanning. Vittnena måste i domstolen berätta allt de vet om den sak som behandlas. Vittnet är vid rättegången en central person, för vittnets berättelse kan vara det enda sättet att utreda vad som verkligen har till-dragit sig i den sak som rättegången handlar om. Vittnet kan bli tvunget att besvara många slags frågor, avsedda att utreda tillförlitligheten i berättelsen. Rättens ordförande ska se till att inga osakliga frågor ställs till vittnet och att hen inte behandlas olämpligt.
Ett vittne som konstateras ha avvikit från sanningen eller medvetet ha hemlighållit någonting som är av betydelse i saken, kan själv bli åtalad för osann utsaga. Enligt lag är straffet fängelse.
Om besvarandet av någon fråga kan leda till att åtal väcks mot vittnet självt eller en nära anhörig till vittnet, ska vitt-net tydligt underrätta rätten om detta. Rättens ordförande förklarar vid behov för vittnet när hen kan vägra att be-svara en fråga. Vittnet får således inte heller i detta fall ljuga eller annars avvika från sanningen.
Det är en medborgerlig skyldighet att vittna, och man kan inte vägra vittna. Ett vittne kan bli föremål för tvångsmedel när vittnet vägrar vittna.
Du kan inte vägra vittna, om du är ett vittne som åklagaren har åberopat i ett brottmål. Utredningen av brott är ytterst viktigt med tanke på såväl offrets som den åtalades rättsskydd, och därför är det en medborgerlig skyldighet att vittna. Ett undantag är till exempel att en nära anhörig till en part kan vägra vittna.
Ibland kan en av parterna i ett brottmål kalla dig att vittna för hens räkning. I tvistemål kallas vittnena däremot alltid parterna. I sådana fall kan du vanligtvis diskutera saken med den part som ber dig vittna. Men om en part anser att det är viktigt att du ska höras, kan hen begära att domstolen förpliktar dig att vittna, även om du själv motsätter dig det.
Arbetsgivaren är skyldig att låta dig vittna också mitt under arbetsdagen. Berätta för din arbetsgivare om att du ska vittna i domstol och tidpunkten för det och kom överens om arbetsarrangemangen.
Ja, det kan arbetsgivaren göra. Den förlust som vittnet på detta sätt orsakas ersätts som en ekonomisk förlust som vittnet ska underrätta domstolen om.
Också företagare är skyldiga att vittna när de kallas till domstol. Försök att hitta en ersättare för dig själv medan du ska vittna. Nödvändiga kostnader för vikarie ersätts (se Vittnesarvode och ersättningar).
På så sätt utreder man om vittnets berättelse är konsekvent, dvs. hur tillförlitlig vittnets berättelse kan anses vara.
Det är oftast inte fråga om att man inte litar på dig som person. På så sätt kan man i stället testa hur exakta dina minnesbilder är, särskilt om det har gått en lång tid sedan händelserna inträffade.
Bakgrunden till frågor som verkar konstiga kan i typiska fall vara:
frågeställarens avsikt är att kartlägga vad du vet, eftersom hen inte vet vad du vet, eller
någon annan relevant omständighet som är viktig för parten men som inte nödvändigtvis har något direkt samband med dig.
Även om du inte förstår syftet med någon fråga, är det bästa sättet att handla att besvara frågan ärligt. Om du inte vet om saken, så kan du säga det. Du behöver inte gissa.
Om du anser att frågan är uppenbart osaklig, kan du fråga domaren om du behöver svara.
När ett vittne hörs kan parterna höra saker som inte heller de tidigare känt till eller som de har en stark egen uppfattning om. Därför kan de ibland reagera kraftigt när ett vittne hörs.
Det bästa sättet att vara ett vittne är alltid berätta ärligt vad man vet. Om parternas reaktioner stör, kan du underlätta situationen genom att du riktar dina ord direkt till domaren.
Det är mycket troligt att saken är klar för din del.
Endast en liten del av alla mål går till hovrätten, och även då hörs vittnena sällan på nytt.
Tack för din insats!
Vittnet får inte utsättas för hot
Att hota ett vittne är en straffbar gärning. Den som genom hot eller våld försöker förhindra en person från att vittna vid en rättegång eller försöker påverka vittnets berättelse, kan dömas till böter eller till fängelse i högst tre år. Att i motsvarande syfte hota en nära anhörig till vittnet är också straffbart.
Ett vittne som blir utsatt för hot eller våld ska kontakta polisen eller åklagaren. Det är också skäl att underrätta dom-stolen om att hot har förekommit.
För att skydda ett vittne eller en nära anhörig till ett vittne kan vittnet höras vid rättegången utan att någon av parterna är närvarande.
Att vittna enligt internationella mått är mycket säkert i Finland.
Att hota ett vittne är dock ett brott och det kan och ska anmälas till polisen. Du kan också kontakta domstolen.
I vissa allvarliga brottmål kan det vara möjligt att vittna anonymt.
Att vittna anonymt är möjligt i vissa allvarliga brottmål (t.ex. uppsåtliga brott mot liv, grovt narkotikabrott, grov våldtäkt, människohandel och grovt koppleri), om vittnets eller en närstående persons liv eller hälsa är allvarligt hotade.
Om du ska vittna i ett sådant mål och känner dig hotad, kontakta domstolen (kontaktuppgifter finns i kallelsebrevet, förbered dig på att berätta målets ärendenummer).
I andra fall kan andra metoder användas för att underlätta situationen när du ska vittna (se nedan).
Ja, det är möjligt. Olika åtgärder kan vidtas för att underlätta situationen där du ska vittna. Sådana åtgärder är till exempel att vittna från ett annat rum och att ordna en skärm till salen så man inte ser varandra.
Om du önskar åtgärder som underlättar situationen där du ska vittna, kontakta domstolen (kontaktuppgifterna finns i kallelsebrevet, var beredd att berätta ärendets ärendenummer) eller rättsbiträdet för den part som har kallat dig.
Ett vittne har rätt att få skälig ersättning för behövliga rese- och utkomstkostnader samt ekonomisk förlust, men er-sättning ska alltid begäras. Som avslutning på bevisupptagningen frågar rättens ordförande vittnet om hen yrkar på ersättning. Ett vittne ska då uppge de kostnader i euro som hen har orsakats av att infinna sig i rätten och meddela om hen yrkar på dagtraktamente. Ett vittne ska vara berett att lägga fram kvitton eller någon annan utredning om de kostnader som vittnet har orsakats.
Om vittnet har åberopats av allmänna åklagaren eller en part som beviljats rättshjälp, betalas ersättningar till vittnet av statens medel.
Om vittnet har kallats till rätten av en enskild part som inte har beviljats rättshjälp, betalar denne också vittneser-sättningen. Vittnet kan i domstolen framställa sitt eget yrkande på ersättning. Rätten bestämmer ersättningens be-lopp efter att först ha hört parten.
Vittnet kan också begära att få ersättning för sina resekostnader i förskott. I vissa fall har hen också rätt att få dag-traktamente och ersättning för övernattningskostnader i förskott. Ett vittne som åberopats av allmänna åklagaren kan begära förskottet på polisinrättningen på den ort där hen vistas. Ett vittne som åberopats av en enskild part kan begära förskott av parten.
Om ett vittne ansöker om arbetslöshetsförmån och på grund av vittnesmål blir tvungen att utebli från sysselsättningsfrämjande service, finns det skäl för vittnet att i ett så tidigt skede som möjligt kontakta den som ordnar servicen eller arbets- och näringsmyndigheten. I vissa fall kan det t.ex. vara möjligt att skjuta upp dagen för deltagande i servicen.
Vittnesersättningen betalas på Visa Prepaid-betalkort. Den vittnesersättning som domstolens ordförande godkänt laddas i regel upp på kortet efter sammanträdet och vittnet får det genast med sig.
Det beror på vem som betalar ditt arvode. Utgångspunkten är att arvodet betalas av den som åberopat dig.
Till ett vittne som åklagaren har åberopat betalas arvodet av staten. Staten betalar dessutom ersättning till ett vittne som åberopats av en part som får rättshjälp (både i brottmål och tvistemål).
Till vittnen som åberopats av en part betalas arvodet i allmänhet av parten i fråga.
Som vittne som kallats av en part kan du bestämma dina arvodeskrav friare och om du så önskar i samråd med den part som kallat dig. Det ovan beskrivna sättet att beräkna inkomstbortfall kan fungera som en bra grund, men om du så önskar har du rätt att begära mer.
När du bestämmer ditt arvodeskrav kan du beakta till exempel den tid det tar att förbereda sig och vittna samt andra besvär och kostnader som du har haft.
Om du har månadslön, dividera din nettomånadslön (belopp som kommit in på ditt konto efter skatt) med 21,5 (antal arbetsdagar i genomsnitt per månad) och därefter med längden på din arbetsdag (t.ex. 8 timmar).
Till exempel: 2450/21,5/8 = 14,25 €/h
Om du på grund av vittnandet blir tvungen att vara borta från arbetet i 3 timmar och arbetsgivaren drar av lön för den tiden, är din ekonomiska förlust som ska ersättas 3 x 14,25 = 42,75 euro.
