Barn eller unga som brottsofferDet är förbjudet att göra någon annan illa. Utpressning, hot, tvång, spridning av falsk information och manipulation är också ett brott mot lagen och är absolut förbjudet. Offret bör inte skämmas för att ha blivit utsatt för brott eller mobbning. Det kan vara svårt att berätta om saken, men det är ofta nödvändigt för att saken ska kunna lösas.
Om någon gör något orätt mot ett barn eller en ung person, bör man ingripa i det. Föräldrarna eller vuxna bör märka om ett barn som de har ansvar för har råkat ut för någon orättvisa. Då måste de vuxna börja reda ut saken. Det är de vuxna som har ansvaret för barnens välbefinnande, och de bör alltid vara på barnens sida. De vuxna ska kontakta skolan, polisen, en socialarbetare eller ett rättsbiträde om det visar sig att allt inte är bra hos ett barn.
Ibland kan det vara så att en förälder eller båda föräldrarna uppför sig mot barnet på ett sätt som inte kan godkännas och därför själva är misstänkta för att ha gjort barnet illa. Då förordnas en annan vuxen att fungera som stöd för barnet. En sådan person kallas intressebevakare. I många situationer har barnet också rätt att få hjälp av ett avgiftsfritt rättsbiträde.
När polisen har utrett saken och åklagaren har fört saken vidare till domstolen, behandlas saken ofta vid domstolens sammanträde.
Det lönar sig att söka hjälp om du upplever eller misstänker att du har fallit offer för ett brott. Att bli offer för ett brott kan vara oväntat och chockerande. Det kan också hända att situationen inte nödvändigtvis alls känns som någonting speciellt. Känslorna kan vara olika, men alla slags känslor är normala och tillåtna.
En person som blivit offer för ett brott behöver ofta stöd av sina närstående. Till exempel föräldrarna, vänner och proffs kan hjälpa dig. Det viktiga är att du inte blir ensam. Man bör inte skämmas för att bli utsatt för brott. Det är förövaren som ska bära skammen.
Det lönar sig för dig och dina närstående att kontakta Brottsofferjouren, RIKU . De som arbetar på Brottsofferjouren har specialiserat sig på att ge råd och hjälp till brottsoffer och deras närstående direkt efter händelsen och också under en rättegång och efter den. Brottsofferjourens telefonnummer är 116 006 och RIKUchat finns på adressen riku.fi .
Alla RIKU:s tjänster är avgiftsfria. Du kan kontakta RIKU per telefon eller på webben, till och med anonymt.
För att polisen ska kunna börja utreda ett brottsärende ska en brottsanmälan göras till polisen (poliisi.fi/sv) . På basis av brottsanmälan bedömer polisen om det finns skäl att misstänka brott i saken. Om polisen anser att det finns skäl att misstänka brott i saken, vidtar polisen behövliga åtgärder för att utreda brottet. Polisen förhör ofta de personer som har deltagit i händelsen eller som annars har någon information om saken. Polisen kallar i allmänhet personerna var för sig till polisinrättningen eller ringer dem per telefon.
När polisen har gjort sina egna utredningar, skrivs ett förundersökningsprotokoll i saken. Protokollet skickas till åklagaren. På basis av förundersökningsprotokollet bedömer åklagaren om saken ska föras till domstol för avgörande. Om åklagaren kommer fram till att saken ska föras till domstol, skriver hen ett åtal, dvs. beskriver vad som har hänt och vilket brott hen anser att det är fråga om. Därefter skickar åklagaren åtalet till domstolen och begär att domaren tar kontakt med den åtalade och offret och kallar dem till rättegången, dvs. domstolens sammanträde. Läs mer om åklagarens arbete på Åklagarmyndighetens webbplats .
Ett brottsoffer måste ofta höras för att saken ska kunna utredas. Det är bara du som kan berätta vad som hände och vad som hände dig. Detta är viktig information för domaren, som har till uppgift att bedöma om ett brott har begåtts.
Kom ihåg att du har rätt till det stöd och den juridiska rådgivning du behöver, dvs. det är inte nödvändigt att klara sig på egen hand. Kom också ihåg att om ditt modersmål är finska eller svenska, har du alltid rätt att använda dessa språk i kontakterna med de myndigheter som utreder saken. Om du inte behärskar finska eller svenska, kan du tala det språk du behärskar och de vuxna har till uppgift att ordna en tolk.
KSom det har berättats ovan är det i allmänhet nödvändigt att höra offret vid rättegången för att utreda saken. Det här betyder att brottsoffret under rättegången får frågor om händelserna och svarar på dem. Huvudregeln är att även om saken har utretts av polisen, ska samma sak berättas på nytt direkt för en domare.
Om ett offer är under 15 år behöver offret i allmänhet inte själv gå till domstol för att utreda saken. Vanligtvis räcker det med att ett barn berättar om händelserna hos polisen och polisen videofilmar berättelsen. Domaren och andra som deltar i rättegången kan sedan titta på videoinspelningen senare under rättegången.
Om ett offer har fyllt 15 år, kallas offret i sinom tid till domstolens sammanträde för att vittna, om det behövs för att saken ska kunna utredas. Ofta kan det vara lättare för offret att delta i rättegången med hjälp av videolänk, och nuförtiden är det nog ofta möjligt att genomföra. Om saken dock är helt klar och gärningspersonen har erkänt brottet, kan det vara så att saken kan behandlas utan att offret behöver komma till domstolen. Det är domaren som bestämmer.
Även om offrets eget deltagande i rättegången ofta är nödvändigt, finns det dock vissa undantag. Till exempel ett offer i åldern 15–17 år som är i behov av särskilt skydd och ett offer för sexualbrott i åldern 15–17 år kan berätta om händelserna för polisen så att berättelsen videofilmas. Domaren och andra som deltar i rättegången kan sedan se videoupptagningen senare under rättegången utan att offret behöver vara närvarande.
Du får ett brev från domstolen där adressen till tingshuset och klockslaget för rättegången anges. Dina föräldrar får också en kallelse till rättegången. Sammanträdessalens nummer syns på en infotavla i domstolen eller du kan också fråga personalen om saken. I tingshuset ”ropar domaren på” i vilken sal rättegången inleds, det vill säga att domaren kallar in parterna. Efter det här kan parterna gå från lobbyn in i rättssalen.
Video ’ankomst till domstol’ (Youtube)
Om du misstänks ha blivit utsatt för ett allvarligt brott, ska polisen se till att du får ett rättsbiträde redan för polisförhöret och du behöver inte själv se till att skaffa ett rättsbiträde. Samma rättsbiträde bistår dig när saken behandlas i rätten. Biträdet ger råd och ser till exempel till att det framställs ett skadeståndskrav för de skador som du har lidit. Hen kan också berätta om de olika skedena i rättegången.
Barn och unga utan inkomst eller förmögenhet har rätt till avgiftsfri rättslig hjälp. Då kostar rättsbiträdets hjälp ingenting.
Domstolens sammanträde leds av den domare som är ordförande. Hens roll är att lyssna på vad parterna har att säga. Domaren bistås ofta av en sekreterare som för protokoll över de viktigaste sakerna i rättegången. Sekreteraren kan kontaktas om det finns frågor om sammanträdesarrangemangen.
När ett brottmål behandlas i en rättegång är också åklagaren närvarande vid sammanträdet. Åklagarens uppgift är att informera domaren och andra närvarande om vilket brott det är fråga om och hur brottet enligt åklagarens uppfattning har begåtts. Åklagaren kräver också straff för brottet.
Om det finns vittnen eller andra personer som vet något om händelserna, kan de höras som vittnen i saken. Vittnena kommer alltid till domstolssammanträdet i tur och ordning och är närvarande endast när de berättar för rätten om händelserna. Ordföranden kallar varje vittne separat in i salen när deras tur kommer.
I sammanträdet deltar ofta också ett varierande antal jurister, dvs. personer med juridisk utbildning. Deras uppgift är att bistå sin klient under rättegången. Ett eget biträde kan finnas t.ex. för den som åtalats för ett brott och för brottsoffret, vardera har då ett eget biträde. En minderårig person kan också ha med sig en intressebevakare, om hens egna föräldrar inte kan vara det.
Ibland är också en tolk närvarande vid rättegången, om någon av parterna inte talar finska eller svenska som sitt modersmål och har svårt att förstå de saker som ska behandlas vid rättegången. Då är det tolkens uppgift att översätta allt det som sägs i rättegången till hen så att hen kan förstå vad som händer i rättegången. Domstolen ska se till att en tolk kallas till rätten om det behövs.
Eftersom rättegångarna är offentliga i Finland kan också journalister eller annan publik vara närvarande.
I början av behandlingen av ett brottmål berättar åklagaren och offret vad de kräver. Därefter frågar rättens ordförande den åtalade, dvs. svaranden, om hen medger eller bestrider de krav som framställts. Sedan får åklagaren, offret och svaranden i tur och ordning närmare motivera vad de anser om saken och kommentera vad de andra säger i rättegången.
Vid rättegången går man tillsammans igenom de skriftliga bevisen som kan vara olika dokument och tittar till exempel på en inspelning från en övervakningskamera, om det finns en sådan inspelning. Andra bevis kan vara t.ex. fotografier, meddelanden, läkarintyg och kvitton på betalningar.
Därefter följer offrets och den åtalades berättelser om händelserna.
De berättelser som tidigare lämnats till polisen i saken är inte rättegångsmaterial som sådana, utan parterna och vittnena hörs i allmänhet på nytt vid sammanträdet. Det att personerna hörs betyder att personerna fritt får berätta om sina minnesbilder. Frågor kan också ställas till dem.
I slutet av rättegången har alla parter fortfarande rätt att yttra sig om huruvida åtalet har bevisats och hur de anser att man borde döma i saken. Domen kan avkunnas dvs. berättas muntligen genast efter rättegången eller meddelas senare skriftligen. I slutet av behandlingen av saken ska domaren berätta när och hur domen kommer att ges.
När polisen fortfarande utreder ett brott är uppgifter om händelser och personer i allmänhet inte offentliga. Uppgifter som har samband med ett brott blir offentliga i allmänhet när rättegången inleds. Men om polisen avslutar utredningen av en sak eller åklagaren beslutar att inte väcka åtal, blir de saker som behandlas i allmänhet offentliga också i det skedet.
Rättegångarna är alltså i regel offentliga i Finland. Det här betyder att vem som helst får följa en rättegång, det vill säga de får komma in i rättssalen i tingsrätten eller hovrätten. Publiken får sitta längst bak i salen och lyssna och titta, men de får inte störa eller ingripa i rättegången på något sätt. Ibland kan rättegången ändå ordnas utan att allmänheten är närvarande, om det finns grundad anledning till det. Domaren bestämmer om det här.
Om rättegångar får man också skriva i tidningar eller i andra nyhetskanaler. Undantagsvis finns det situationer där utomstående inte får vara på plats i domstolens sammanträde. Detta gäller till exempel ofta när den åtalade är under 18 år. Om det är fråga om ett sexualbrott eller någon annan känslig sak, kan offret begära att hens identitet ska hållas hemlig när saken behandlas i rätten.
Den misstänktes och offrets namn blir i regel offentliga när en rättegång inleds.
Journalistreglerna (jsn.fi/sv/) hjälper journalister att skydda minderårigas och ungas identitet så att de inte avslöjas. Det kan till exempel vara så att den åtalades namn inte offentliggörs, eftersom också offrets identitet kan avslöjas i en sådan situation.
Ett brottsoffer kan kräva ersättning av den person som är misstänkt för brottet för den skada som orsakats. Man kräver ersättning samtidigt som åtalet behandlas i rätten. Offret får en separat förfrågan om saken före rättegången. Man får inga ersättningar om man inte begär ersättningar.
De skador som ska ersättas kan vara förstörda eller stulna varor, psykisk skada eller sveda och värk. Det är inte alltid möjligt att visa upp ett kvitto på en skadad vara, men skadans storlek kan uppskattas på något annat sätt. Det begärda ersättningsbeloppet ska vara exakt för att den åtalade ska kunna ta ställning till det.
Det är omöjligt att i förväg säga hur lång tid det kommer att ta för att behandla saken. Utredningen av ett brott inleds med polisens undersökning och därefter övergår saken till åklagaren för prövning. Först därefter kommer saken till domarens bord. Domaren förbereder saken och ber eventuellt om skriftliga svar innan domaren beslutar att ett sammanträde ska ordnas. Sammanträdesdagen ska passa åklagarens, advokaternas och biträdenas tidtabeller. Det är mycket vanligt att det tar flera månader, ibland nästan ett år, innan ett brottmål går till ett sammanträde i rätten. Det är verkligen beklagligt, eftersom målet är att ärenden som gäller minderåriga ska behandlas så snabbt som möjligt.
När saken har kommit till domaren efter de inledande skedena, ska behandlingen ske skyndsamt. Avsikten är att en sak där en minderårig är offer ska behandlas inom en månad, om det bara är möjligt.
Tingsrätten kan i allvarliga fall av trakasserier, förföljelse eller våld bestämma att en annan person inte får närma sig dig eller ha kontakt med dig. För att skydda dig kan besöksförbud också meddelas en medlem av din familj.
Polisen är den rätta aktören som du alltid kan få hjälp av när saken är akut och förbudet måste träda i kraft så snart som möjligt. Polisen kan snabbt meddela tillfälligt besöksförbud. Saken behandlas senare i rättens sammanträde.
Från polisens rådgivningstjänst får du allmän rådgivning och hjälp i icke-brådskande ärenden.
Det allmänna nödnumret är 112. Nödnumret kan ringas i akuta nödsituationer där det till exempel behöver tillkallas polis eller räddningshjälp.
Om du inte ännu har fyllt 18 år ansöker vårdnadshavaren om besöksförbud för din räkning. I familjens interna situationer kan det vara nödvändigt att få en utomstående företrädare för barnet.
Brottsofferjouren ger vägledning vid ansökan om besöksförbud. Du kan också få hjälp och råd av ett rättsbiträde för att ansöka om besöksförbud.
Brottsofferjouren 116 006 och RIKUchat (riku.fi) betjänar på finska mån-to kl. 9-18 och fre. 9-16. 116 006 betjänar på svenska mån-fre kl. 12-14. Det är avgiftsfritt att ringa och man kan också ringa telefonnumret anonymt.
I polisens rådgivningstjänst får du allmän rådgivning och hjälp i icke-brådskande ärenden. Du kan ringa numret 0295 419 800 vardagar kl. 8-16.15. Läs mer om hur man gör en brottsanmälan Polisinrättningarnas kontaktuppgi
Kontakta stödtjänsten för brottsoffer
Från Brottsofferjouren kan du få hjälp och stöd i olika skeden av brottmålsprocessen och i andra brottsärenden. Tjänsten kostar dig inte något.
