Kriterier för det förberedande urvalet av assessorer

Enligt domstolslagen sköter domarutbildningsnämnden ordnandet av det förberedande urvalet av assessorer. Nämnden har fastställt kriterierna för det förberedande urvalet som preciserar urvals- och nomineringsgrunderna i lagen. I det förberedande urvalet poängsätts sökandenas meriter på nedan beskrivet sätt. Som meriter som poängsätts beaktas studieframgång, arbetserfarenhet och andra meriter.

Studieframgång

För medeltalet av vitsorden i rättsnotarieexamen (RN) ges poäng enligt följande:

2,50–5,00 = 2,5–5,0 poäng
under 2,50 = 0,0 poäng.

Om medeltalet av vitsorden i rättsnotarieexamen är 2,50 eller mer, avrundas det till en decimals noggrannhet och ges ett poängtal som motsvarar det avrundade medeltalet. Om medeltalet är mindre än 2,50, ges inga poäng.

Som medeltal av vitsorden används det medeltal i rättsnotarieexamen som antecknats på examensbetyget eller dess bilaga. Om den läroanstalt som utfärdat examensbetyget inte har antecknat medeltalet av vitsorden på examensbetyget eller dess bilaga beräknas det som ett viktat medeltal enligt följande: I beräkningen av medeltalet inkluderas alla studieprestationer på högsta kursnivå som ingår i rättsnotarieexamen och som antecknats på examensbetyget eller dess bilaga, med undantag för studieperioder vars prestation inte har bedömts eller vars prestation endast har bedömts på skalan godkänd eller underkänd. Det viktade medeltalet beräknas så att vitsordet för varje studieprestation som beaktas multipliceras med sin egen viktkoefficient, produkterna adderas och summan divideras med summan av viktkoefficienterna. Som en egen viktkoefficient för vitsordet används det antal studiepoäng som antecknats i examensbetyget för studieprestationen i fråga eller i bilagan till det eller motsvarande tal som beskriver studieprestationens omfattning, såsom antalet studieveckor.

Vid poängsättningen av medeltalet av vitsorden används vitsord enligt bedömningsskalan 0–5. Vitsord som getts enligt någon annan bedömningsskala än 0–5 ska omvandlas till skalan 0–5 så som beskrivs nedan.

För vitsordet av juris magister-avhandlingen (JM) ges poäng enligt följande:

Bedömningsskalan 0–5:

5 = 5,0 poäng
4 = 4,0 poäng
3 = 2,0 poäng
övriga = 0,0 poäng.

Bedömningsskalan I–L:

L = 5,0 poäng
E = 4,0 poäng
M = 2,0 poäng
övriga = 0,0 poäng.

Bedömningsskalan 4–10:

10 = 5,0 poäng
9 = 4,0 poäng
8 = 2,0 poäng
övriga = 0,0 poäng.

Vitsord för avhandlingen som getts enligt någon annan bedömningsskala än ovan nämnd bedömningsskala omvandlas till skalan 0–5 så som beskrivs nedan och ges efter omvandlingen poäng enligt bedömningsskalan 0–5.

Vitsorden omvandlas till bedömningsskalan 0–5 enligt följande:

A (Excellent), 3+, 3, 3-, L, SCLA, ECLA, ET, utmärkt = 5
B (Very Good), 2.5, 2+, MCLA, berömlig, mycket bra = 4
C (Good), 2, 2-, CL, NSLA, HT, god = 3
D (Satisfactory), 1.5, 1+, 1, LUB, A, TT, mycket nöjaktig, nöjaktig = 2
E (Sufficient), 1-, försvarlig = 1
F (Fail), underkänd = 0.

Arbetserfarenhet

Anställningsförhållanden (arbetsavtal eller tjänsteförhållanden) klassificeras för poängsättning i två arbetserfarenhetskategorier på det sätt som anges nedan.

I) För arbete som domare, föredragande eller beredare vid domstol, åklagare, advokat eller rättsbiträde på heltid, dvs. uppgifter som nämns i 18 kap. 2 § i domstolslagen ges poäng enligt följande:

72 månader eller mer = 6,0 poäng
60–71 månader = 5,0 poäng
48–59 månader = 4,0 poäng
36–47 månader = 3,0 poäng
24–35 månader = 2,0 poäng
12–23 månader = 1,0 poäng
0–11 månader = 0,0 poäng.

Med de uppgifter som avses i 18 kap. 2 § domstolslagen jämställs föredragandens arbete i besvärsnämnder underställda försäkringsdomstolen samt arbete som jurist i domstolens förvaltning och i advokatbyråer och juridiska byråer.

II) För annat heltidsarbete som jurist ges poäng enligt följande:

72 månader eller mer = 3,0 poäng
60–71 månader = 2,5 poäng
48–59 månader = 2,0 poäng
36–47 månader = 1,5 poäng
24–35 månader = 1,0 poäng
12–23 månader = 0,5 poäng
0–11 månader = 0,0 poäng.

Som arbetserfarenhet beaktas arbetserfarenhet av arbete som jurist efter avlagd juris magisterexamen eller efter ett motsvarande behörighet förvärvats fram till sista ansökningsdagen. Till arbetserfarenheten räknas domstolspraktik och tre års arbetserfarenhet som behörighetsvillkor enligt 18 kap. 2 § i domstolslagen. Hela månader för vart och ett anställningsförhållande beaktas vid beräkning av arbetserfarenheten när anställningsförhållandets längd anges. Knappa månader beaktas inte. Anställningsförhållandenas längd räknas samman i båda arbetserfarenhetskategorierna separat och de poäng som fås av arbetserfarenheten ges enligt arbetserfarenhetskategori i enlighet med den sammanräknade längden på de anställningsförhållanden som hör till den aktuella arbetserfarenhetskategorin. För en period som understiger 12 månader ges inga poäng. Den del av sökandens arbetserfarenhet som hör till arbetserfarenhetskategori I och som inte omfattar en hel 12-månadersperiod överförs dock till arbetserfarenhet som hör till kategori II. Om sökanden har anställningar både i kategori I och i kategori II och den maximala längden på den arbetserfarenhet som ska beaktas överskrids, beaktas i första hand anställningar i kategori I.

För deltidsarbete som jurist anses den tid som en anställning har innehafts motsvara den andel av motsvarande heltidsanställning som motsvarar förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning. Om sökanden inte visar förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning ska deltidsanställningen inte beaktas.

För annat arbete än juristarbete ges inga poäng.

Andra meriter

För juridiska påbyggnadsexamina (JD eller JL) ges poäng enligt följande:

juris doktorsexamen = 1,0 poäng
juris licentiatexamen = 0,5 poäng.

En sökande som har avlagt både en juris doktorsexamen och en juris licentiatexamen ges 1,0 poäng.

En doktorsexamen i juridik från Europeiska universitetsinstitutet (European University Institute, EUI) har samma verkan som en doktorsexamen i juridik som avlagts i Finland. En annan examen som avlagts utomlands har samma verkan som en examen som avlagts i Finland, om sökanden visar att den examen som sökanden avlagt utomlands har jämställts med en licentiatexamen eller doktorsexamen i juridik i Finland.

För andra högre högskoleexamina eller påbyggnadsexamina än juridiska examina ges 0,5 poäng. Poäng ges för högst en annan examen än examen i juridik. En examen som avlagts utomlands har samma verkan som en finländsk examen om sökanden visar att den utländska examen som sökanden avlagt har jämställts med en högre högskoleexamen eller en påbyggnadsexamen i Finland. För lägre högskoleexamen eller LL.M- eller MBA-examen ges inte poäng.

För betydande publikationsverksamhet ges 0,5 poäng. Som betydande publikationsverksamhet betraktas juridiska monografier och skrifter som publicerats i en redigerad juridisk publikation, med undantag av bokrecensioner, nekrologer, lärdomsprov och skrifter som kan jämställas med de ovan nämnda.

För utmärkt förmåga att använda finska och svenska i tal och skrift ges 0,5 poäng. Sökanden ska visa sina kunskaper i båda språken på det sätt som föreskrivs i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003).

Domarutbildningsnämnden avger ett utlåtande till domstolarna om det förberedande urvalet. Domstolarna framställer sina nomineringsförslag efter att de intervjuat sökandena och bedömt deras lämplighet att arbeta som assessor. Vid lämplighetsbedömningen kan uppmärksamhet fästas till exempel vid sökandenas personliga egenskaper, visad särskild kompetens med tanke på arbete som assessor, visad tidigare kompetens i arbetsuppgifterna och en mångsidig arbetserfarenhet.