Brottsligheten bland unga ökar – det krävs tidigt stöd och en fungerande straffprocess för att bryta brottsspiralen

Aktörerna inom justitieförvaltningen betonar att det för att bryta ungas brottsspiraler krävs både att man ingriper i problemen så tidigt som möjligt och en fungerande och effektiv straffprocess. När ett brott har begåtts ska den ungas ärende behandlas skyndsamt. Under och efter straffet ska den unga stödjas i återgången till ett liv utan brott.

Brottsligheten bland personer under 21 år har ökat särskilt sedan coronapandemin. Antalet brott mot liv och hälsa som begås av unga har ökat, och särskilt allvarliga våldsbrott, rån och grova narkotikabrott har blivit vanligare. Samtidigt koncentreras allvarlig och upprepad brottslighet till ett litet antal unga.

Antalet unga fångar har ökat kraftigt

Utvecklingen av ungdomsbrottsligheten syns också i fängelserna. År 2021 fanns det i fängelserna i genomsnitt 80 fångar under 21 år per dag, år 2025 redan 144. Andelen unga av alla fångar ökade samtidigt från 2,8 procent till 4,1 procent.
Det ökade antalet fångar visar för sin del att de brott som unga begått har blivit allvarligare än tidigare. Dessutom begås brott allt oftare i större ungdomsgrupper eller i gängliknande sammansättningar.
Bakom den allvarliga brottsligheten ligger ofta ackumulerade problem, såsom skolsvårigheter, psykiska problem och missbruksproblem samt en brottsbenägen vänkrets. Därför är det viktigt att identifiera problem och få stöd så tidigt som möjligt för att förebygga brott.
– Ökningen av antalet unga fångar är en allvarlig signal. När en ung person till följd av ett allvarligt brott hamnar i fängelse, har många saker ofta hunnit i fel riktning redan länge. Därför måste brottsspiralen brytas så tidigt som möjligt. Om ett brott begås måste rättsprocessen fungera snabbt och den unga personen måste ha en verklig möjlighet att komma ur brottsspiralen, säger generaldirektör Anna Arola-Järvi från Brottspåföljdsmyndigheten.
Medling i brottmål och tvistemål kan i synnerhet i fråga om unga vara en nyckelfaktor som förhindrar att nya brott begås. Medling förenar ansvarstagande, förståelse av konsekvenserna av gärningen och gör det möjligt att avhjälpa den olägenhet som orsakats. Den är en central del av ett fungerande rättssystem och kan ha stor betydelse för det unga livet.

En ung persons brottmål ska behandlas snabbt

När det gäller unga är brottsprocessens snabbhet av särskild betydelse för att sambandet mellan brottet och påföljden för brottet ska vara så tydligt som möjligt.
Åklagarmyndighetens och domstolarnas arbetssituation har dock försvårats. Antalet ärenden som är öppna vid Åklagarmyndigheten har ökat snabbt: år 2024 var antalet cirka 17 800, år 2025 över 28 000 och uppskattningsvis finns det redan över 31 000 öppna ärenden i år. I tingsrätterna har antalet brottmål som väntar på behandling och avgörande ökat under samma tid från cirka 30 000 till 37 000.
Anhopning i en del av straffprocessen återspeglas i hela processen. En snabb handläggning av ungdomsbrottmål förutsätter därför att alla aktörer i brottskedjan har tillräckliga förutsättningar att sköta sina uppgifter och att ärendena överförs från en myndighet till en annan utan onödiga dröjsmål.

Under strafftiden byggs vägen till ett liv utan brott

Att straffprocessen avslutas med en dom avgör inte vad som händer härnäst i den ungas liv. Av dem som är under 21 år gör 67 procent sig skyldiga till ett nytt brott inom fem år, vilket leder till en ny dom.
Under strafftiden stöds ett liv utan brott bland annat genom rehabilitering, utbildning och förberedelser inför frigivningen. Det väsentliga är att det stöd som hänför sig till boende, försörjning, studier, arbete, rusmedel och psykisk hälsa fortsätter också utanför fängelset.
Också utredning av skuldproblem och andra ekonomiska problem är en del av återgången till ett liv utan brott. Betalningsskyldigheterna som beror på brott kan följa den unga länge, och därför behövs det stöd i god tid för att hantera den ekonomiska situationen. Det lönar sig också att komma ihåg att även personer under 15 år kan bli skadeståndsskyldiga även om de inte blir straffrättsligt ansvariga.
Rättstjänstverkets ekonomi- och skuldrådgivare hjälper till att planera användningen av pengar i vardagen så att den unga kan betala räkningarna och få pengarna att räcka till.

Att bryta brottsspiralen kräver samarbete

Förebyggande av ungdomsbrottslighet är inte bara en uppgift för aktörerna i straffprocessen. Arbetet utförs i hem, skolor, social- och hälsovårdstjänster, kommuner, välfärdsområden och organisationer redan före ett eventuellt brott.
När ett brott har begåtts ska polisens och justitieförvaltningens verksamhet bilda en fungerande helhet. Samtidigt ska man se till att de tjänster som stöder ett liv utan brott inte avbryts i olika skeden av straffprocessen eller straffet.
Målet är att så få unga som möjligt hamnar i straffprocessen och att så få unga som möjligt som gjort sig skyldiga till brott återfaller i nya brott.

Ytterligare upplysningar:
riksåklagare Ari-Pekka Koivisto, Åklagarmyndigheten, tfn 029 562 0802, fornamn.efternamn@oikeus.fi
överdirektör Pasi Kumpula, Domstolsverket, tfn 029 565 0516,  fornamn.efternamn@oikeus.fi
generaldirektör Marjo Kurki, intervjuförfrågningar: Rättstjänstverkets medietelefon, tfn 0295 652 088 (mån−fre kl. 9–16).
riksfogde Veikko Minkkinen, Utsökningsverket, tfn 029 565 8694 fornamn.efternamn@oikeus.fi
generaldirektör Anna Arola-Järvi, Brottspåföljdsmyndigheten, tfn 0295 688 469, fornamn.efternamn@om.fi
 
Läs mer:
https://www.tuomioistuimet.fi/sv/utrattande-av-arenden/barn-och-unga-i-ratten/
https://www.oikeus.fi/sv/framsida/