Förvaltningsdomstolarna

Det finns six regionala förvaltningsdomstolarna, Ålands förvaltningsdomstol som verkar i anslutning till Ålands tingsrätt och högsta förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolarnas domkretsar 

Förvaltningsdomstolarnas domkretsar motsvarar landskapsindelningen, så en domkrets omfattar ett eller flera landskap. Rättsbehandlingen av vissa grupper av ärenden har dock koncentrerats till en och samma eller några förvaltningsdomstolar. Till exempel asylärenden behandlas i fyra förvaltningsdomstolar. Dessutom:

• Alla ärenden som gäller mervärdesskatt och tullar handläggs vid Helsingfors förvaltningsdomstol.
• Vasa förvaltningsdomstol behandlar sökande av ändring i beslut om tillstånd och ålägganden enligt vattenlagen och miljöskyddslagen.
• Vid Tavastehus förvaltningsdomstol behandlas sökande av ändring i gårdsbrukets stöd, stöd som beviljas för utveckling av landsbygden och strukturstöd till jordbruket.
• Norra Finlands förvaltningsdomstol behandlar sökande av ändring i stödärenden som gäller renhushållning och naturnäringar samt vissa ärenden som avgörs med stöd av skoltlagen.

Vid förvaltningsdomstolarna inleds årligen ca 20 000 besvär och det finns sammanlagt drygt 500 anställda vid förvaltningsdomstolarna.

På handläggningen av ett förvaltningsärende hos en myndighet tillämpas förvaltningslagen. På handläggningen av ett ärende i förvaltningsdomstolen tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Lagen trädde i kraft 1.1.2020 och ersatte den tidigare förvaltningsprocesslagen (586/1996) jämte ändringar..1.2020 ja se korvasi aiemmin voimassa olleen hallintolainkäyttölain (586/1996) siihen myöhemmin tehtyine muutoksineen.

Vilka ärenden handlägger förvaltningsdomstolen?

Grundlagen förutsätter att lagen iakttas noggrant i all offentlig verksamhet. Inom förvaltningen är principen allmän besvärsrätt, dvs. ett myndighetsbeslut genom vilket ett ärende avgörs slutligt eller avvisas får i allmänhet överklagas. Med myndighet avses alla aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

Besvär

Besvär är ett sätt att söka ändring i ett myndighetsbeslut som inte har vunnit laga kraft. Den som berörs av beslutet har i allmänhet besvärsrätt. I kommunalärenden kan kommuninvånarna eller de som äger en fastighet i kommunen undantagsvis anföra besvär.

Myndigheten ska i samband med beslutet meddela hur och till vem besvär över beslutet kan anföras. I en del av besluten ska först begäras omprövning hos den myndighet som fattat beslutet, och först därefter kan den som fortfarande är missnöjd med detta beslut överklaga hos förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolen handlägger enskilda personers och sammanslutningars besvär över beslut som myndigheterna fattat i förvaltningsärenden. Till förvaltningsdomstolarna kan bland annat anföras besvär över:

• social- och hälsovårdsärenden, såsom beslut som gäller utkomststöd, handikappservice, barnskydd och mentalvårdsärenden,
• beslut som gäller kommunernas och kyrkornas självstyrelse,
• miljö-, bygg- och markanvändningsärenden, såsom beslut som gäller planläggning samt miljötillstånd och bygglov,
• myndighetsbeslut som gäller idkande av näring,
• skatteärenden,
• utlänningsärenden, såsom beslut som gäller internationellt skydd och uppehållstillstånd
• beslut som gäller statsrätt och allmän förvaltning, såsom ärenden som gäller handlingars offentlighet, medborgarskapsärenden

Högsta förvaltningsdomstolen, de regionala förvaltningsdomstolarna och Ålands förvaltningsdomstol har ett gemensamt diarieschema med närmare 300 ärenderubriker.

Ansökningar

Vissa myndighetsbeslut förutsätter att förvaltningsdomstolen fastställer besluten för att de ska träda i kraft. Myndigheten underställer då på eget initiativ, dvs. sänder sitt beslut till förvaltningsdomstolen, och begär att förvaltningsdomstolen fastställer dess beslut. Sådana ärenden är bland annat beslut som gäller vård oberoende av patientens vilja samt ärenden som gäller tvångsomhändertagande av barn.

Förvaltningstvistemål

En förvaltningstvist är ett ärende som gäller en offentligrättslig förpliktelse eller rättighet som myndigheten inte kan besluta om genom ett ensidigt beslut. Förvaltningstvisten inleds genom en ansökan. Ett förvaltningstvistemål kan gälla t.ex. återkrav av understöd eller ordnande av hälsotjänster eller kostnaderna för dessa.

Så här avgörs ärendena

I regel avgörs ärendet i förvaltningsdomstolen på basis av skriftligt material. Dessutom kan förvaltningsdomstolen ordna muntliga förberedelser, hålla muntliga förhandlingar samt förrätta syn och inspektioner.

Förvaltningsdomstolen avgör på basis av besvären om det myndighetsbeslut som besvären gäller är lagenligt.

Avsnittet som gäller handläggningen av förvaltningsärenden finns vid Överklagande av myndighetsbeslut.

Beslutssammansättningar

Ärendena avgörs på föredragning i en beslutssammansättning som normalt består av tre ledamöter. Föredragande vid sammansättningens sammanträden kan vara en förvaltningsrättsdomare, en föredragande vid en förvaltningsdomstol eller en notarie.

I vissa ärenden, såsom ärenden som gäller psykisk hälsa och omhändertagande av barn, deltar också en sakkunnigledamot med uppdraget som bisyssla i behandlingen och beslutsfattandet. I behandlingen av ärenden enligt miljöskydds- och vattenlagen deltar förutom lagfarna ledamöter även domare med insikter i det naturvetenskapliga eller tekniska området.

Förvaltningsdomstolarna har möjlighet att avgöra vissa besvärsärenden som föreskrivs i lag i mindre sammansättningar än vanligt. Sådana ärenden är bland annat vissa besvär som gäller inkomst-, fastighets- och bilskatter samt bygglov. Om domarna är oeniga om avgörandet i en sammansättning med två ledamöter, överförs ärendet till en normal sammansättning med tre ledamöter för avgörande.

En domare kan avgöra bl.a. besvär som gäller felparkeringsavgift, flyttning av fordon, körkortsärenden och kontrollavgift för kollektivtrafik. Dessutom kan en domare besluta om alla verkställighetsförbud som räknas som interimistiska åtgärder samt förbjuda eller avbryta utsökning av skatter och avgifter.

Beslut

När förvaltningsdomstolen har allt det material den behöver för avgörandet av ärendet fattar den sitt beslut. Förvaltningsdomstolen meddelar sitt beslut alltid skriftligt.

I förvaltningsdomstolens beslut anges avgörandet och motiveringen till det. Av motiveringen framgår de tillämpade lagbestämmelserna samt vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet och vilket rättsligt resonemang avgörandet grundar sig på. Beslutet skickas till parterna på den adress som de har uppgett (processadress). Förvaltningsdomstolen ger i samband med sitt beslut anvisningar om hur beslutet kan överklagas. Mer information om delgivningen av beslutet finns under punkten Delgivning.

Vad kostar rättegången?

För förvaltningsdomstolens beslut tas det ut en rättegångsavgift. Rättegångsavgiftens belopp fastställs genom förordning av justitieministerietAvautuu uuteen välilehteen. Avgift tas inte ut i alla fall. Du får mer information om avgifterna här.

En part i rättegången kan orsakas kostnader t.ex. för resor till muntlig förhandling samt för betalning av biträdets och vittnets arvode. Utgångspunkten är att varje part i rättegången betalar de kostnader som rättegången orsakar parten själv. En part i rättegången kan också åläggas att helt eller delvis ersätta en annan parts kostnader för rättegången. En privatperson kan åläggas att ersätta en myndighets rättegångskostnader endast i undantagsfall, närmast när domstolen anser att personen missbrukat sin rätt att anföra besvär. För att få ersättning för kostnaderna ska den som vill ha ersättning yrka det. Det kan bestämmas att kostnaderna ska ersättas helt eller delvis.

Var får man juridisk hjälp?

Ändringssökanden kan om hen så önskar själv sköta sitt ärende vid förvaltningsdomstolen utan rättslig hjälp. Vid behov fås juridisk hjälp av advokater, offentliga rättsbiträden som arbetar vid statliga rättshjälpsbyråer eller rättegångsbiträden med tillstånd. Deras verksamhet som biträden är övervakad.

Beslut om lämnande av rättshjälp som finansieras med offentliga medel fattas på ansökan av statens rättshjälpsbyrå. Mer information om rättshjälpen finns här.

Förvaltningsdomstolarnas kvalitetsprojekt

Förvaltningsdomstolarnas gemensamma kvalitetsprojekt inleddes 2020. Målet med projektet är att synligt förbättra kvaliteten på förvaltningsdomstolarnas domstolsverksamhet och ge konkret nytta i vardagens arbetsprocesser. Avsikten är att kvalitetsarbetet också ska betjäna parterna i rättegången.

​Projektorganisation och verksamhet

Det högsta styrande organet för kvalitetsprojektet är en styrgrupp bestående av förvaltningsdomstolarnas överdomare. För främjandet av projektet svarar en samordningsgrupp med sex medlemmar, som består av en företrädare för varje förvaltningsdomstol. Inom projektet inrättas arbetsgrupper med uppgift att utarbeta rapporter med bästa praxis och anvisningar om olika frågor som gäller förvaltningsprocessen. Även marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen har deltagit i projektet. I projektet samarbetar man också med förvaltningsdomstolarnas intressentgrupper. Utifrån resultaten av kvalitetsarbetet ordnas utbildning och kvalitetsdagar för förvaltningsdomstolarnas personal. Till kvalitetsdagarna kan också företrädare för intressentgrupperna bjudas in.

Kvalitetsprojektet är en kontinuerlig process

Kvalitetsprojektet framskrider ett utvecklingstema åt gången. I projektets första fas 2020–2021 utvecklades beredningen av muntliga förhandlingar. Temat för åren 2022–2024 var beslutens struktur och skrivande av beslut. Tre arbetsgrupper inrättades för att behandla detta tema: den allmänna arbetsgruppen, arbetsgruppen för barnskyddsärenden och arbetsgruppen för markanvändnings- och byggärenden. Arbetsgrupperna publicerade i januari 2023 sina rapporter med rekommendationer om skrivsätt och exempelbeslut som åskådliggör dem. Utvecklingen av beslutens struktur och skrivande av beslut fortsatte under 2023 i den arbetsgrupp som inrättats för utlänningsärenden. Arbetsgruppens rapport blev klar i januari 2024. Av kvalitetsprojektets arbetsgruppers rapporter har sammanställts handboken ”Beslut av hög kvalitet i förvaltningsprocessen”. Handboken fungerar som en introduktion till hur man skriver förvaltningsdomstolsbeslut av hög kvalitet, och den betjänar förvaltningsdomstolarna internt både när det gäller introduktion av nya arbetstagare och som stödverktyg för erfarna arbetstagare. Handboken ger också en extern läsare en helhetsbild av förvaltningsprocessens värld och förvaltningsdomstolarnas verksamhetsmiljö samt deras konsekvenser för beslutens struktur och beslutsskälen.

I den tredje fasen av kvalitetsprojektet, som inleddes hösten 2025, utvecklas förvaltningsprocessen. Som särskilda utvecklingsområden har valts dokumenthantering och materiell processledning samt vissa specifika frågor som utvecklingsobjekt.